Så där, nu är äntligen mitt 30 år försenade tidtagningsprojekt genomfört!
Det blev en, eller rättare sagt två, Carrera GO-banor i julklapp till de numera 3 barnen. Jag har skapat en annan tråd,
Recension av Carrera GO!!!, där jag har sammanfattat mina korta erfarenheter av denna bilbanetyp. Här skall det istället handla om elektronik för er analog-racers som ännu inte har kopplat datorn till banan. Eller är jag den siste i den kategorin?
Banans senaste layout, dedikerad DOS-PC,
två bildskärmar, konkurrerande leksak, och så förstås Bob.
Mitt val av programvara blev
SlotRace Manager. Jag har kört med version 2.40 Beta 3, vilket fungerar utmärkt på min två-spåriga bana.
Mina krav på sensorlösning var att det skulle det vara enkelt att montera ihop bandelar och tillbehör, eftersom banlayoten inte kommer att vara det minsta permanent och barnen skall kunna sätta samman det hela utan att något går sönder. Jag ville därför helst undvika en ljusramp och/eller en startjulgran.
Startlampornas placering löstes enkelt genom att använda 4 st röda
5 mm lysdioder med flat topp, och borra hål för dessa mellan spåren på en rak bandel. Jag lär väl inte få några designpris för denna lösning, men det är både enkelt och funktionellt. Jag har även monterat in två gröna lysdioder, en vid respektive ytterkant, för "Lane Attention Signal", men dessa verkar ännu inte ha någon funktion i 2.40 Beta 3.
Lysdioder, sensorer och 15-pols D-Sub-kontakt för koppling till PC.
Moss var vänlig nog att skicka mig två reflexdetektorer som i huvudsak var identiska med ELFA:s
OPB 715. Jag monterade dessa riktade uppåt och precis intill respektive spår för att läsa av undersidan på bilen. De syns som en-centimeters-kvadrater i mitten av bandelen på ovanstående bild. Detta fungerade klockrent på min labbänk med lysrösbelysning samt en taklampa på, vid tillfället, 40 W. När jag monterade ihop en liten testbana på golvet, fungerade det hela inte längre, och jag fattade ingenting. Jag hade dock däremellan bytt två trasiga 40-Watts-glödlampor i taklampan och hade nu totalt 120 W glödlampsbelysning, och det gjorde att reflexdetektorerna gav utslag trots att ingen bil körde över. När jag fattade var det var, provade jag att sänka glödlampebelysningen till 80 W, men det fungerade ändå inte, det fungerade bara med 40 W eller mindre (dvs släckt). Lysrörsbelysningen gav dock inte reflexdetektorerna det minsta problem.
Det här gav dock mig lite problem, eftersom jag har 360 W glödlampsbelysning i taket rakt över där banan normalt sett kommer att vara uppmonterad. Tyvärr, tyvärr, fick jag koppla ur reflexdetektorerna, och eftersom de var limmade med så mycket epoxilim att de i princip bildat en kemisk förening med bandelen, fick de sitta kvar även om sladdarna var urkopplade. Jag fick prova med läsgafflar istället.
Den läsgaffel ur ELFA:s sortiment som hade de bästa dimensionerna för att monteras in i en Carrera GO-bandel var
OPB 610 (
datablad). Det blev totalt fyra stycken, två per spår och så nära kortsidorna som möjligt.
Trots att en Carrera GO-bil kan gå riktigt tokfort, och trots att pickupen är mindre än 5 mm lång, så detekterar SlotRace Manager bilen
varje gång! Jag har inte sett en endaste miss. Jag har även för skojs skull testat med
Lap Timer 2000 (från en annan PC med Windows XP), och efter lite konfigureringsändringar fungerade denna Windows-programvara också perfekt, dvs inte en endaste miss.
Det är två anledningar till att jag ville ha två läsgafflar per spår. Den ena anledningen är att 2.40 Beta 3 har stöd för "Speed Trap", dvs kan mäta topphastighet på en delsträcka. Start/mål-sensorn kan kombineras med en annan sensor på samma spår, och även om mina sensorer bara sitter 34 cm ifrån varandra, så fungerar även detta utan problem. Den andra anledningen till två läsgafflar per spår är att banlayoten och datorns placering styr åt vilket som D-Sub-kontakten bör peka, dvs utåt från banan eller inåt mot densamma. Genom att ha sensorer i alla ytterändarna kan man alltid få start/mål-sensorn så nära startlinjebandelen som möjligt, oavsett åt vilket håll man kör.
Mycket sladdar blir det. Ja, inte bilsladdar förstås, det blir det inte med Carrera GO.
Lite bygger sladdar, läsgafflar och lysdioder på undersidan, men det som bygger mest är D-Sub-kontakten. Jag använde vanliga
svarta apparatfötter och några muttrar som distanser.
Nästan all elektronik sitter på ett experimentkort i PC:en. I min dedikerade stationära bilbane-PC finns det gott om plats och tillgång till 5 volt. De enda komponeter som finns under bandelen är, förutom läsgafflarna förstås, ett litet motstånd per läsgaffel. Sensorsignaler, styrsignaler till lysdioder, samt +5V och GND överförs mellan bandelen och PC:en mha av ett
15-poligt D-Sub-kablage.
Experimentkortet sitter på en kortplats, men inte i någon PCI- eller ISA-kontakt. Det sitter istället fäst i en
täckplåt med fästvinklar. I en vanlig täckplåt sitter fyra labkontakthylsor för enkel anslutning av ett labaggregat och spänning till banan, ett relä på experimentkortet används för att bryta strömmen till banan.
Jag gjorde ett
detaljerat kopplingsschema med en
gratisversion av Eagle. Så värst mycket komponenter blir det förstås inte, men det kan vara bra att göra ett schema, så man inte gör bort sig med alla pin-nummer.
När datorn inte är påslagen, och banströmsrelät då inte är tillslaget, är anslutningen till relät kopplat så att man ändå får spänning till banan. Detta förstås för att barnen skall kunna köra själva utan att datorn är påslagen. Men det kräver då att man inverterar den utsignal man använder för "trackpower" för att (för närvarande) få det att fungera tillsammans med SlotRace Manager. Därav den lilla 7404-inverteraren.
Ett litet tips när det gäller läsgafflarna är att man måste justera strömmen genom lysdiod-delen till rätt nivå. Jag körde först med c:a 16 mA, dvs klart under max-värdet på 40 mA, men det fungerade inte. Endast en stor solid plastbit kunde då bryta ljuset, det räckte inte med ett vanligt papper och förstås inte med en liten Carrera Go-bil-pickup. När jag justerat ner strömmen till strax över undre gränsen för att överhuvudtaget få ett utslag, fungerade det hela utmärkt.
Man kan också labba med värdet på pull-up-motståndet på fototransistorsidan. Jag behövde aldrig göra detta, 10 kohm fungerade utmärkt. Enligt mina betydligt mer elektronikkunniga kompisar, kan man dock sänka värdet på pull-up-motståndet för att nivån skall ändras snabbare. Kanske värt att prova om man får problem.
Man kan också förlänga pulsen med en
NE555:a. Jag trodde att jag skulle behöva göra detta tack vara den korta pickupen på en Carrera Go-bil, men det behövdes aldrig. Jag hittade någon som hade gjort detta på en 1:32-bana, men då med fototransistorer som mätte en hel billängd, och behöver man då ta till NE555-tricket, ja då har man problem...
Jag har dock inte haft några problem, och detta gör mig lite konfunderad. Om det nu fungerar så fullständigt klockrent för mig med läsgafflar, även när jag kör Lap Timer 2000 och Windows XP, varför är det ingen annan i hela världen, förutom Tony, som använder läsgafflar istället för fototransistorer med ljusbrygga, dead-stripes, osv? OK, andra kanske av estetiska skäl vill ha en ljusbrygga/startramp, kanske tycker att läsgafflar bygger mer på undersidan än vad en en fototransistor gör, tycker att en läsgaffel är jobbigare att montera in i en bandel än vad en fototransistor är, inte får det att fungera av olika skäl, m.m. Jag kör i och för sig 1:43, och nästan alla andra kör ju större, men en Carrera GO-bil kan som sagt gå riktigt fort och har en kortare pickup, så det borde inte vara så stor skillnad. Jag borde väl ändå ha hittat
någon annan? Näpp. Jag gjorde en grundlig research innan jag började, men jag måste ha letat på fel ställen.
Har någon annan testat med läsgafflar och
inte fått det att fungera?