Nästa stycke blir lite om digital bilbana, kvalité, beräknad fryntlighetsfaktor och pit stop.
Digitala bilbanor
Nä, alltså glöm det. Om vi bortser med charmen i lagom mycket pill så består bilbana av ett antal relativt stabila bitar. Men för att få det hela att funka måste man pilla. Och kunna pilla.
Som exempel kan nämnas dels den ena växeln och dels den ena styrenheten. I bägge fallen vart det att skruva isär och justera. Å så himla kul att ta loss ett kretskort som är insnäppt och har ett tungelement just där man behöver bända, det är det inte. Även om det gick bra denna gång.
Med digitalt växer problemen med lämplig exponent. Det som går sönder på elektroniksidan är dessutom inget man fixar själv. Dessutom är det inget som säger att orsaken till söndrandet inte finns kvar. Dvs efter en okänt stor (men garanterat stor) utgift så är man tebax med en söndrig enhet.
Nå, långtidsfaktorn vet vi inte så mycket om på något märke. Det jag däremot kan säga är att med SCX-D så slutar inte banan fungera bara för att en bil ryker.
Banan i sig är dessutom trevlig at köra på. Speciellt efter att ha tagit bort magneten och bytt till silikon (något jag ärligt talat intefattar varför inte alla gör, med alla banor; fast som en handlare sa "de slits ju inte ut, inget bra alls ju").
En annan sak med SCX-D är deras sladdzoner och barriärer.
Lite väl smala sladdzoner, men de räcker ändock. Lite väl "effektiva" barriärer. De har en liten avfasning nedtill, antagligen tänkt att lyfta bakvagnen så att "släpning" inte kan uppnås. Dessvärre går det att hålla fullt mot den.
Men kapar man av väggen och bara behåller avfasningen så kan det funka. Väl mycketr jobb för en eventuell möjlighet, bättre att bara inte använda dem. Men någon form av staket utanför sladdzonen vill man ha... Besvärligt, men inte livsavgörande.
Kvalité
Jag får nog ärligt säga att SCX håller samma kvalité som övriga. Anledningen att man inte märker av SCX så mycket är ju att de har för liten motor för att matchas mot övriga märken och det är struligt (och en extra kostnad) att byta motor.
Tittar man på deras tekniska lösningar så verkar de faktiskt veta vad de sysslar med.
Beräknad Fryntlighetsfaktor
Stor!
Jag misstänker att man har så fullt upp med att hänga på den före och samtidigt fundera på när man ska göra en attack och inte glömma att tanka att man inte förrän efteråt upptäcker hur fryntligt det var.
De specifika bilarna gör nog oxå att man värderar tiden med SCX-D högre.
Likaså tror jag att den, relativt sett, låga hastigheten gör att man har en chans att njuta av körningen.
Pit Stop
Här var jag lagom skeptisk.
Men man svänger alltså in i depån med inte för hög fart (för då straffas man och det hela blir en Drive Through och man får inte tanka).
Väl inne så stannar man och trycker på växlingsknappen (för att öppna tanklocket) och tankar genom att gasa. In med knappen igen och iväg.
Skulle man ligga ute för länge så börjar först bränslemätaren blinka orange. Ignorerar man detta så börjar bilen strutta fram. Man kan alltså helt enkelt inte missa att det är dags att tanka.
Skulle man ignorera allt detta så stannar bilen och man har en DNF.
Efter lite övning får jag säga som så att det hela fungerar riktigt bra.
Men man måste ha lite "spela spel"-inställning. Med för mycket allvar så skulle det hela inte fungera...
Med tre spårväxlar och två stickspårsväxlar kan man sedan få till en "riktig" depå, tror jag. Dvs att var och en har sin egen plats att stanna på.
Möjligen stupar detta på om man inte åtminstone kan växla om bilen kör. När man väl stannat så är ju växling = tanklock.
Alternativa Bilar
Här får jag ta med en förklaring på hur växlandet sker.
Inne i flaggan sitter en liten flagga till. Denna trycks ner och flyttar över växeltungan tills flaggan i sig fångat den. Det är alltså ingen egentlig kraft på "piggen" utan detta vilar på flaggan, som ju är gjord för sådant.
Fördelen med detta system är flera.
En sak är att växlen är omlagd bara exakt den tid flaggan håller den öppen. Och den stängs igen redan innan du är helt igenom.
Den andra är att det är ingen elektronik inblandad, bara enkla mekaniska delar. I värsta fall kan man fixa det hela själv (som ex jag ju redan gjort).
En tredje fördel är inte lika allmängiltig, men inte dessto mindre... Det är inget större problem att fräsa in SCX-D i egenfräst bana. Klarar man av att fräsa så klarar man nog oxå av att göra växeltungorna.
Nå, växlingsapparaturen inne i bilen då.
Tja, det är en solenoid (elektromagnet alltså) som drar ner en arm som i sin tur trycker ner miniflaggan, piggen.
Vid en första anblick ser det besvärligt ut att ändra på detta.
Men vad händer om man vänder på fjädringsgången på en Ninco-flagga? Dvs sätter fjädern på ovansidan så att flaggan trycks uppåt.
Frågan är om inte hela flaggan då kan funka som en enhet, en betydligt stabilare enhet än mini-flagga + flagga. Helt klart värt att testa.
Dessutom har ju Ninco vaggor för RX-motorerna i sitt sortiment (från den tid då RX-41 var "fetare" än NC1, dvs före NC2'ans tid...).
Helt klart värt att testa!
Frågor?
/Erik