Det händer för lite på forumet. Hög tid att uppdatera och styra upp lite på upp-packningssidan.
Här följer några praktiska exempel för den blivande experten på upp- (och ner-)packning:
Kuvert med mer eller mindre vaddering är en styggelse som saknar plats i vår hobby. Det är förpackningar som nästan utan undantag ger bestående transportskador både på bilar och på plastaskar.
En stabil och rymlig kartong är alltid bäst. Den på bilden är helt täckt med tejp – lovvärt men knappast nödvändigt och svårt att bryta sig in i.
Fyllningen är avgörande. Här bubbelplast – mycket vanligt och helt klart effektivt. Tar dock stor plats i soptunnan sen.
Styrene-chips. Jämförbart med bubbelplast men om möjligt ännu jobbigare att kasta. Sprider sig lätt runt i bostaden och chipsen blir statiskt elektriska och vill gärna fastna överallt när man jagar dem.
Bubbelplast med extrastora bubblor. Mycket bättre, nu går det lätt att trampa ihop det förbrukade emballaget till en tunn plastfilm som inte stjäl någon plats i soporna. Det smäller som knallpulver när man trampar och när det inte låter längre så är det färdigt. Rätt kul.
Min favorit – flera meter mediumstadigt omslagspapper noggrant ihopknycklat. Mycket effektivt som stötdämpning och kan sen enkelt slätas ut och vikas till ett tunt packet som lätt smyges ned i kanten på soptunnan. Lägg också märke till den rymliga, rena och prydliga ytterkartongen. Snyggt. Det här är en säljare som kan sina saker och som man gärna återvänder till.
En mardröm för en upp-packare; pappersskräp från dokument-strimlaren! Det vänder sig i magen... Tänk er hur det ser ut på golvet när man lirkat ut innehållet ur den här kartongen. För att inte tala om att försöka få ner skräpet i soporna. Tungt och dåligt som stötdämpare också.
Tyvärr inte helt ovanligt bland säljare i mellan-Europa.